Make some money, Moneymaker

Om ungefär ett år så är det äntligen dags för 41:e omgången av WSOP, World Series of Poker. Tusentals pokerspelare, oljeshejkar, entrepenörer, norrbaggar, lycksökare, ja, you name it, kommer än en gång söka sig till varje sann gamblers Mecka; Las Vegas. Hela härligheten tar fart någon gång i maj och avslutas med pompa och ståt i mitten av juli. El Grande Finale tar dock plats i november samma år, detta för att kunna erbjuda samtliga spelare vid finalbordet kontrakt, chans till finslipning, och dessutom för att fansen ska kunna få sig en gedigen inblick i dessa spelares liv. Varje liten hemlighet kommer avslöjas om var och varannan spelare som har chans till att vinna fantasisummor upp emot $10'000 000. Anledningen till att lägga finalen fyra månader efter själva WSOP är ett PR-trick av de högsta hönsen som huserar i Vegas. Allt för att fylla sina fickor lite till. Nästan till bristningsgränsen, om det nu finns några begränsningar i Vegas vill säga.

57 event skall spelas klart under ungefär 8 veckor. Olika pokervarianter kommer att tillämpas under dessa event. Att enbart spela Texas Hold'em under dessa dagar hade fått vilken pokerfanatiker som helst att bli mätt. Spel som Omaha, Sjustöt och H.O.R.S.E. förekommer titt som tätt i schemat och detta för att kunna skilja agnarna från vetet.
Dagens hysteri om poker hit och poker dit är dock en effekt av WSOP-upplagan. Att många hobbyspelare har kunnat kvala sig in, för ynka $2, till en turnering med ett inköp på hela $10'000 och sedan kunna placera sig så långt så att en förtidspension är i antågande, ja, det är rätt lockande hos många gamblers, men lik väl lycksökare.
Jag kanske inte har den kaliber som krävs, just nu, för att kunna placera mig långt i WSOP. Dock så är jag beredd att lägga timmar och åter timmar i förberedelse för att en gång få min dröm att gå i uppfyllelse. Tänk er att få spela med Manchester United på ett fullsatt Old Trafford. Tänk er sedan att få göra mål i ett avgörande skede i samma match. Jag tror att känslan är densamma i båda fallen. Obeskrivlig.

Chris Moneymaker satte sig år 2003 ned vid sin laptop och loggade in på Pokerstars pokerklient och förde in en obetydlig summa pengar via cashiern. Vid det här tillfället visste han inte att hans liv skulle komma att förändras för alltid. Chris testade ett antal turneringar och fann sedan en satellit, en kvalturnering, för $39 där förstapriset var ett inträde till en ännu större turnering på Pokerstars. Han gick och vann turneringen och kvalade sig på så sätt in till en större satellit. Helt ovetandes om förstapriset. Denna gång var det dock ett paket till WSOP värt $15000 som förstapristagaren skulle erhålla. Chris gick och vann även denna turnering och han skulle nu få spela sin första liveturnering någonsin. Chris var helt okänd för pokersocieten och satt tyst likt en mus genom hela turneringen. Först när finalbordet skulle börja, så undrade dock folk och media vem denne Chris Moneymaker var. En industriarbetande grabb från Tennessee, med poker som en hobby vid sidan av, var svaret.
Efter timmar av spelande på finalbordet så satt Chris till slut heads-up mot veteranen Sam Farha. Om inte Sam hade blivit knäckt av att få se Chris bedårande bluff på river i en nyckelpott, så blev han nog det när hans kn(ä)ekt-höga tvåpar inte kunde stå sig på mot Chris 5-4, på hand, för rivrad kåk. Finalen var över, media var helt lyriska över att få leka med ett så klingande efternamn som "Moneymaker" och Chris själv hade knappt förstått vad som hänt efter det att dealern skyfflat över den sista potten åt hans håll. En framgångssaga utan dess like. Att Jamie Gold tre år senare skulle tangera Chris framgång som nobody till Moneymaker, ja, det är annan historia.