Wouldn't it be nice to be Dorian Grey, just for a day?

"Narcissistisk personlighetsstörning är en personlighetsstörning som kännetecknas av narcissistens extrema känsla av självhävdelse, bristande verklighetsuppfattning, sitt stora behov av att befinna sig i centrum och brist på empati."

Det utdrag är saxat från Wikipedia. Wikipedia är en opålitlig källa i vissa fall, men den här gången har jag dubbelkollat med egna erfarenheter och andra mer säkra källor. Nog om detta.

Narcissism var det ja. Säg ordet högt för dig själv några gånger. En negativ klang, med en positiv (?) innebörd. Ordet förväxlas lätt av yngre ungdomar, p.g.a. deras brist på livserfarenhet, och kan ibland helt plötsligt härstamma från nazismens glansdagar. "Positiv innebörd?", kanske du frågar dig. För mig är det något positivt och glädjande, men för mina medmänniskor förknippas det nog mest med pest och kolera. "Hur kan man leva i en sådan värld?", undrar de. Lev mitt liv. Där har du svaret.
Lika mycket som Blondinbella älskar att blogga om sina vardagliga sysslor och "Dagens outfit", lika mycket älskar jag, rent ut sagt, min skeva världsbild. Angående Bellas blogg, och alla andra människor vars liv är en dans på röda rosor, så är det med avund jag säger; "Grattis!". Du har lyckats hitta en hobby som fulländar ditt liv, förhoppningsvis. Jag ser inte ner på folk som bloggar om helt obetydliga saker. En blogg handlar nog mer om att bearbeta sig själv. Få synas bakom skärmen. Att få skriva vad man vill och vara glad helt enkelt. Jag kanske själv kommer fram till målet där någon annan säger just "Grattis, du har lyckats!". Den dagen är jag hel. Den dagen slutar jag blogga. För alltid.

Jag tror att alla "lider" av en gnutta narcissism. Ska en individ lyckas i livet så måste denne ibland gå sin egen väg. Hitta sina egna luckor och genvägar. Ett typexempel är väl allas våra kändisar. Narcissismen sprider sig som en löpeld genom hela Hollywood. Vad vore de utan detta fenomen? Nu ska vi drock in dra alla över den berömda kammen, men visst har deras personliga coacher, tränare, vänninor eller morsor alltid pushat på och fått dem att tänka lite mer själviskt. Lite mer "mig".
Hur mycket jag än funderar på det. Hur mycket jag än gräver och påtar i minnet så kommer jag aldrig fram till när narcissismen tog överhanden om mitt liv. Här följer 9 punkter som tyder och indikerar på om du är på väg att bli en självisk bastard, eller om du är i riskzonen.

1. Har en grandios självbild (till exempel överdriver framsteg och talanger, förväntar sig att bli betraktad som överlägsen utan lämpliga uppnåelser).
I och med pokerns framfart så har väl punkt 1 blivit ett måste. Jag har alltid hävdat mig ha talang. Framstegen kanske är överdrivna, och jag förväntar mig alltid att bli betraktad som överlägsen.

2. Är besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, eller perfekt kärlek.
Denna blogg är väl ett praktexempel på detta. Jag kommer få framgång och makt. Jag är briljant med ett fördelaktigt utseende. Kärleken skippar vi.

3. Tror att han eller hon är "speciell" och unik och bara kan bli förstådd av, eller bara borde umgås med, andra speciella eller högstatuspersoner (eller -institutioner).
Jag är nog rätt speciell. Många som har antytt detta i varje fall. Jag har alltid sett ner på människor vars vokabulär är under all kritik. Varför jag aldrig låter så överdrivet smart? Man måste ju anpassa sig efter person. Katsching!

4. Kräver stor beundran.
Kort sagt; Ja!

5. Har oresonliga förväntningar på speciella förmåner eller omedelbar respons på hans eller hennes förväntningar.
Ännu en gång pokern. Vill vinna så fort som möjligt, men det kanske inte alltid är det lättaste.

6. Är interpersonellt exploativ, det vill säga utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål.
Detta har hänt alltför många gånger kan jag väl medge. Jag kanske verkar god, men innanför det snyggt paketerade fodralet så döljer sig något mörkt som inte bryr sig det minsta om dig.

7. Brist på empati; är ovillig att känna igen eller identifiera sig med andras känslor och behov.
Samma svar som på fråga 6. Andras känslor och behov tröttnar lätt jag på, och du ska vara glad om jag ger dig en vänlig gest. Dessa är sällsynta.

8. Är ofta avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på honom eller henne.
Stämmer på båda punkterna.

9. Uppvisar arrogans, hotfulla beteenden eller attityder.
"Nonchalans" kan jag också tillägga i den meningen. Jag bryr mig inte så mycket om vad som händer runt om kring mig. Får jag inte som jag vill kan jag vissa tendenser på hotfulla beteenden. Attitydproblem har jag alltid haft. Kan ibland stänga inne dessa känslor.


Vissa kanske undrar varför jag blottar mig såhär, och varför jag inte skriver detta för mig själv? En del moralmorsor kanske också anser att det är tabu och hysch-hysch prata om sådant här i så pass tidig ålder, att fläka ut sig för hela bygden. En person drabbad av narcissism kan inte låta en sådan här godbit hållas inne och suktas på. Nej, vem ska då tycka att jag är speciell eller unik?